Nu är jag hemma!

och jag är D Ö D.

Känns som jag har supit i en vecka typ. Varenda muskel värker och jag har inget tidsperspektiv, är som en vandrande zombie! 
Men det är så det är efter festival och JÄKLAR vad bra allt har varit, minus regnet. Men inte ens det bekymrande mig när man stod och njöt av musiken.
Berättar i ett längre inlägg när jag fått alla bilder!

Red Kim nu på kvällskvisten i paddocken, hon har vilat i två dagar men var lika fin för det :)
Började med att hon fick ha huvudet där hon ville och gjorde massa övergångar. Var jättenöjd med henne, förut så hade hon velat haft huvudet så högt som möjligt och springa så fort som möjligt om hon hade fått bestämt. Men nu hade hon det i en "bekväm höjd" och tog lugna kliv. Började flytta rumpan lite samtidigt som jag gjorde övergångar och ju mer hon började jobba så sänkte hon huvudet helt automatiskt.
Galopperade igång henne lite och sen tog jag några småhinder som stod på banan, gjorde lite omhoppningssvängar men även lång väg och att hon skulle landa och fortsätta rakt fram helt balanserat.
Efter det tränade jag lite galoppombyten.
Alltså det har verkligen inte gått förut, själva bytet har inte varit några problem, men det har varit innan och efter. Hon har blivit helt hysteriskt och bara dragit iväg och sen har hon tagit en halvtimme på sig att lugna ner sig igen så jag har lagt det på hyllan lite. I hoppningen har det inte varit några problem!
Men idag tränade jag alltså det, hon hade tendenser till att börja studsa men då gjorde jag halt på en gång och hon lugnade ner sig fort och jag fick till några riktigt bra byten på slutet! Ska jobba med det här ett tag så de verkligen sitter i ryggmärgen!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0